Den här låten skrev jag i vintras. Det var söndag och dagen efter min födelsedag. I present av nummer 2, 8 och 9 hade jag fått en alldeles speciell liten bok. Nämligen en Moleskine. Har du en gång skrivit i en sådan så vet du. Det vilar något magiskt över de vita notbladen som har perfekt tjocklek. Jag är er evigt tacksam, för det har blivit många låtar i den.

Satt och brunchade med min kära nummer 10 och hans flickvän. Vi pratade om allt möjligt och om ilska. Om att inte kunna stänga av ilskan utan vara som en slav under sitt eget våld. Då plötsligt fick jag hela den här låten i huvet mitt och var tvungen att springa till pianot. Tio minuter senare var den född, Moleskine.

Moleskine